Det gick bra till slut med eeg som gjordes idag. Framåt halv tio var han rejält trött, trodde inte det skulle bli så. Men han var på ett uselt humör men det förvånade mig inte :P

Kom ner på fyslab strax före tio och fick komma in på rummet ganska omgående och trots att William då var väldigt trött så protesterades det hel vilt. Sköterskan gjorde ett bra jobb men nog sjutton var hon less, det kunde hon inte dölja. William blir extremt jobbig i såna här situationen, bara man tar i honom så skriker han för full hals att det gör ont. Han sparkar och tumlar runt så det gäller att ha tålamod som bara den. Anders var med så vi kunde turas om att peppa och berömma honom. Somnade faktiskt, kors i taket! När han på slutet var tvungen att väckas föratt göra snabbandning och kolla på en blinkande lampa så blev det liv i luckan igen. Så sista registreringen blev nog inte så bra ;-P När alla elektroder var bortkopplade och kletet borttorkat så var William på ett strålande humör som om inget hade hänt. Han är sig lik. Han har varit trött och lite ofokuserad hela dagen så han protesterade inte ens när det var dags för läggning halv åtta. Somnade nog ganska omgående trots alla tupplurar under dagen. Nu får vi vänta 1-2 veckor på resultatet.

Trine och Conny med lilla Anna tittade in på eftermiddan. Kom upp från skövde igår kväll och ska vara här hela veckan. Ska tillbringa helgen tillsammans med dom i paradiset Polycarpus.

Förhoppningsvis blir det fint väder, pulkaåkning,bastu, god mat och gott vin. Har vi tur kanske vi kan pimpla oxå, ja fiska alltså ;-D Får se om Anders andra bror med familj oxå dyker upp. Anders föräldrar kommer nog en sväng skulle jag tro. Ska bli mysigt.

Sitter nu på sjukhuset med William och Anders. William ska ner på fyslab och göra ett EEG då man vill se om han har någon form av epileptiska kramper. Har varit här sedan 8.00, undersökningen ska göras kl 10.00.  Han skulle premedicineras för att lättare kunna vara lugn och ligga still. Jag kan då säga att så här långt fungerar det inte :o) Han är piggare än vanligt, men det är ju inte mitt problem. Ska gå in till killarna igen men kunde inte hålla mig när jag fick syn  på en dator :P

Ja det är något jag funderar på ibland, ja inte att vara otrogen utan hur människor ser på otrohet, vart men drar gränsen för vad som är otrohet.

När jag var 10-15 yngre så var jag otrogen, använde det som ett sätt att göra slut eftersom jag var på tok för feg för att vara ärlig. Jag betedde mig illa för att lättare slippa ut ur ett förhållande. Ja, tyvärr var jag inte klokare eller mer rakryggad än så, jag var en riktig skit.

Idag skulle detta beteende aldrig falla mig in. Istället fördömer jag otrohet! Det finns absolut inga ursäkter för att vara otrogen, absolut inga över huvudtaget. Att skylla på fylla, eller på att förhållandet går i slentrian, trötthet eller på att man vill få den där kicken av att känna sig uppskattad, åtrådd eller vad som helst är riktigt, riktigt uselt. Alla ursäkter är dåliga!

Varför tar man inte itu med problemen och försöker fixa dom innan man går över gränsen är en fråga jag ofta funderar över. Varför vågar man inte säga till sin partner vart man står, då finns det en chans att man kan få lite glöd igen. Sen gäller det ju att kämpa och kämpa för att få glöden att brinna med stark och kraftig låga igen.

Det krävs en väldig insats av en själv för att få igång elden, kanske man behöver någon som hjälper till lite på sidan om, någon som kanske blåser så att glöden flammar upp eller motar bort den som står och stänker vatten på glöden för att få den att slockna, men det gäller som sagt att kämpa och att inte ge upp. Sen kan man ju inte göra mer än att försöka, går det inte så går det ju inte.... Varför vill en del inte ens försöka? Hur kan man vara så egoistisk? 

Och vart drar man då gränsen för otrohet? Ja det är ju så olika. Själv så är min bedömning hård, riktigt hård. En otrohet behöver ju inte bara omfattas av en fysisk relation. Otrogen är man enligt mina värderingar även när man är upptagen stor del av dagen med att fundera kring, tänka på och drömma om en annan person, när allt kring den man tänker på blir så fantastiskt medans det man har blir grått och otäckt. Det är ju även svårt att avslöja och lätt att dölja. Visst, man kan säga att man gått vidare men det går ju inte att bevisa.

Nä måtte man aldrig bli drabbad av ett sånt svek! Vi har haft det tungt emellanåt men vi har kämpat på och fått igång glöden igen. Sen går det ju upp och ner i alla förhållanden speciellt om man har barn. Man glömmer bort varandra i alla vardagliga bestyr.Egentid och vuxentid är något som är viktigt i ett förhållande men som man ofta glömmer bort.

Här är det nog jag som glömmer bort Anders oftast, tar för givet att han finns där.

Han är inte direkt nån romantiker ;-P med blommor och presenter MEN han ger mig ofta tillfällen  att vara själv och göra det jag vill, även fast jag har mycket tid på dagarna innan jag börjar jobba att göra saker jag tycker om. Men jag är otroligt dålig på att visa uppskattning för det!

Själv så tar han inte för sig , tycker inte att det är ok att gå i garaget och lämna mig med nattningen av tre busungar tex! Han får ju lägga dom själv flera gånger i veckan (eftersom jag typ bara jobbar kvällar som det känns nu) och jag tänker inte på att han behöver komma ut och "andas"

Jag måste "sparka" ut honom sådana gånger (och jag vet ju sällan vad han vill och vad han tänker på av naturliga skäl, är ju ingen tankeläsare direkt) vilket jag som sagt är otroligt dålig på, ska bättra mig, jag lovar. Så det är något jag behöver jobba på just nu för att inte han ska bli frustrerad eller nåt.

Det är ett givande och ett tagande och man måste kompromissa ibland. På det viset så kommer vi nog leva lyckliga i alla våra dagar :-D

Förstår inte hur jag kunde tappa tråden och hamna skrivandes om vårt förhållande, tanken var ju att jag skulle skriva om kämparglöd och sånt. Ja, ja lätt hänt. Och nej, Anders är inte otrogen på något sätt överhuvudtaget, han är VÄRLDENS BÄSTA MAN OCH PAPPA! Jag älskar dig!(Om du nu läser min blogg) 

Om några timmar är det dags för bytardagen vi fixat. Var där 4 timmar igår kväll och fixade, jisses vad mycket kläder!!! Hoppad bara det kommer massor av köpsugna besökare. Vore ju tråkigt för dom som vill sälja om det knappt kom någon......

Är ni i krokarna, gör ett besök. 10-16 uppe vid kyrkan i Långsele

Har inte skrivit på några dagar nu. Har haft magsjuka, fanns inte så mkt att skriva om då :o)

Men nu är jag piggelin, visst lite mat och trött men det går väl över hoppas jag.

William har varit ledsen flera kvällar denna vecka, gråtit och varit ordentligt upprörd, vill inte till skolan! Visst han kan bli så i slutet på veckan om det har varit mycket men inte som det varit denna vecka.

Vet inte om det har att göra med att Williams enda killkompis i klassen har helt plötsligt slutat, han har varit ledsen för det men inte velat pratat om det. Gör så ont i mig! Alla föräldrar vill att ens barn ska ha kompisar även jag. Har alltid varit rädd att han ska bli utanför och det känns lite som han är det. Han är mest med förskolebarn på rasterna eller med två tjejer i klassen....tråkigt. Ja inte att han leker med dem, men det skulle kännas lite bättre om han var en "gänget" bland grabbarna i klassen oxå :o(

Ringde Williams superfröken igår kväll  och fråga om han fick vara hemma och det var ok. Det var viktigt för William att vi ringde och frågade först,gullungen!

Idag har jag då varit till stan med grabbarna, Wilda lämnade vi på dagis. Var ner på församlingsgården på förmiddan med Åsa och Annika, skulle kolla lite och få nyckeln. Grabbarna mumsade munkar i bilen på väg till stan, William har en tendens att alltid bli akut hungrig när han ska iväg och åka bil :-P 

Skulle på apoteket men där blev det strul, det är dock fixat nu via telefon. Teknik är bra när det fungerar. Var in på lindex en sväng, hittade en cerise kofta som jag ska ha till min blommiga kjol. På väg ut fick jag syn på en jacka som jag bara måste prova! Provade först en svart men kände att n, svart i vår nä. Provade en rosa istället och den var precis vad jag ville ha. Jag gillar ju inte rosa så jag fattar själv ingenting, en rosa jacka!!?? Men den är fiiiin.

Måste nu få tag i en svart scarf, fanns ingen där eller på kappahl. Gick vidare till Hullsta fiket där vi lunchade med Annika, Patrik och Emelie. Barnen åt och mumsade, jag och Annika var lite mer återhållsamma, vi har ju haft samma elaka sjukdom.

Vidare upp på remse och storhandlade så nu är det fullt överallt. Dom är billiga på remsle, fick så himla mycke mat och basvaror för lagomt mycke pengar det gillar jag  :o) 

Nä nu är det Let´s Dance, ska kolla om jordgubbarna tinat. I så fall blir det jordgubbar och vispad grädde, gott och gi vänligt!

ska man ha i massor nu. Vet inte vad som tagit åt Wilda :o)

Jisses vilket humör den donnan har, jag blir både förtvivlad och ledsen ibland. Förtvivlad över att hon blir så rosenrasande så det helt låser sig, hon skriker näbben av sig, kastar sig på golvet, kastar sig hit och dit. Ibland slår hon sig men är så arg så hon verkar inte märka det. Oftast blir hon arg av tillsägelse och när hon inte får det hon vill. Men hon verkar ändå förstå när man förklarar...Hon är ganska lätt att avleda, oftast,och blir snabbt glad igen. 

Jag blir ledsen när det är uppenbart att jag inte förstår henne, men det händer inte så ofta, hon är duktig på att visa på vad det är hon vill.

Jag är samtidigt riktigt faschinerad över hur mycket styrka och vilja det finns i så här små individer. Vartifrån kommer "kunskapen"? Hur kan ett litet, litet barn veta att om jag kastar mig på golvet och skriker som en stucken gris så finns det en liten, liten chans att jag får som jag vill. Nu har Wilda fel mamma i såna lägen, Wildas mamma har gått på kurs i 8 år och har äntligen tagit examen!

Eller när rackarungen ligger på golvet och "gråter" (kommer inga tårar) gömmer ansiktet i händerna och väntar på tröst. När ingen kommer till undsättning så tystnar hon lite, kikar upp för att kolla läget, får syn på mig och sirenen ljuder igen! Hur kan dom sånt??!! Det är så häftigt!

Var på baby-cafe idag med Wilda, fick två rejäla utbrott men det gick över. Sen skulle vi handla lite innan vi skulle hem. Hon går med egen kundvagn som vi hjälps åt att stoppa varor i. Första hindret är karamellkungens otroliga sortiment, gick inte så bra. Hon låg där och vred sig, rullade och skrek, men hon fick vara förbannad ett tag sen gick hon med på att hämta gröt. Jag hade ett enormt tålamod, lockade och pockade och vi lyckades till slut handla klart även om jag hoppade över massor av varor för att både min och hennes skull. Men jag kan säga att overallen är mer grådassig än rosa/lilla efter att ha rullat runt på konsums smutsiga golv ett antal gånger. Men det gäller ju att hålla på sig, att inte ge sig trots att hon skriker som om hon hade kniven i sig, ge jag vika det minsta lilla är det kört! Been there, done that!

Har varit på barngympa ikväll med grabbarna. Dom lekte nån lek där dom skulle springa till olika hörn hela tiden, jag tyckte det såg tråkigt ut men alla ungarna verkade gilla det. Struntsamma, saken var den att William blev inte först att åka ur leken. Han har ju lite besvär med att springa och åker oftast ut först. Men inte denna gång, han var både förvånad och glad. Tjoade för sig själv, "åh jag klarade mig"! Kul när det funkar.

Wiktor gick det oxå bra för tills han fick ett knä i pannan. Efter det orkade han inte riktigt, lusten försvann. Var jättehängig när vi kom hem, hade nog feber tyckte han, men det hade han inte. Fick istället ont i midjan så han gjordes nattaklar och gick upp. 10 minuter senare sov han, han e nog inte pigg. Har fått sån där jobbig, raspig hosta igen. Har inhalerat honom ikväll så vi får se hur det går men jag hör honom hosta nu så det verkan är nog borta. Lillskrutten min....vill inte att han ska bli dålig. 

Nä nu ids jag inte skriva mer, ska nog sova istället

blev det igår. Satt på jobbet och skulle skriva i bloggen hade kommit halvvägs när det flimra till och allt jag skrivit var borta :o( Surade 30 sekunder och började om. Skrev en roman och klicka på spara inlägg. Allt såg ut som vanligt men det fungerade inte.

Vi har tunna klienter på jobbet, den är totalt värdelös! Iofs så får vi bara använda datorn när det gäller jobbet, men hur lätt är det att låta bli när man sitter där i tystnaden kl 23, alla sover och jag har inget att göra?! Skitdator är det i vilket fall!

Har ju som ni förstår jobbat i helgen. En rolig helg med glada och duktiga ungdomar som var taggade för lite bilåkning. Var till Härnösand, några på technicus och vi andra kolla in de få butiker som fanns. Lunch på McDonalds, jag var duktig och hade lunchlåda med mig :-P.

Mår allra, allra bäst när jag inte äter snabba kolhydrater, ja dom långsamma är inte heller bra jämt. Mår urk när jag tar jag kliver av min gi-väg och äter saker som inte är bra men jag hoppas att jag någon gång lär mig av misstagen. Nu är det inte längre så att jag jagar kilon, nu är det välbefinnandet jag vill ha men ändå så gör jag fel...... Blir sur på mig själv!

På söndan ville inte ungdomarna göra något speciellt men blev ivriga när vi föreslog Dollarstore :D Så det blev en tur till Kramfors, alla hittade nånting att köpa så alla var glada.

Igår kväll hade jag hemlängtan, jobbade långhelgen vilket tyvärr innebär att jag åker innan de andra klivit upp och kommer hem vid sänggåendet på lördag, Wilda sover då redan. På söndag åker jag igen när dom andra äter frukost och slutar på måndag när barnen är i skolan och på dagis.

En av pojkarna har alltid haft det jobbigt när jag jobbat långhelg, har alltid "straffat" mig. Men nu har vi blivit riktigt duktiga på att hantera båda han och jag.

Idag struntade jag i alla måsten, ville inte hålla på och greja här hemma. Bjöd ner Åsa och Annika på hembakade semlor, själv åt jag paprikaskivor, fetaost, cachewnötter och en ruta mörk choklad, det var inte helt fel. Satt och surrade, mamma kom förbi en sväng oxå. 

William har nog inte saknat mig alltför mycke han ville åka till Emelie och leka och det var helt ok för oss andra. Körde dit båda grabbarna och åkte för att hämta lillskruttan. Vi passade på att leverera matlåda till Anders innan vi åkte hem. 

Hade beslutat att göra fiskbiffar med romsås idag till middag, det är ju såå gott! Bjöd ner Annika och barnen på middag oxå, vilket var trevligt!

Kvällen har bara sprungit förbi. Badning, läxläsning  och märkning av kläder inför bytardagen.

Imorgon ska vi på baby-cafe tror jag...får se om jag ids.

Här vart det fullt hus i eftermiddag.

Tog fram lite leksaks-köksgrejer (hmm vilket ord det blev)till Wilda. Tänkte börja greja iordning ett rum åt henne på övervåningen men hon måste ju även ha en lekvrå här nere. Men hur som helst. Kartongen kom inte längre än till köket, och där bänkade sig Wiktor, Lovisa och Kasper. Dom lekte och verkade ha himla trevligt, Wilda som sakerna var tänkt till brydde sig inte nämvärt. Nä, hon ska ha sin banankartong och leka med vatten vid diskbänken  då är hon nöjd.

Tacco-middag blev det, blir så varje helg men William äter bra då han får det så....

Vid 18 kom mamma för att vara barnvakt..igen. Två ggr samma vecka, nu har vi nog förbrukat årsransonen. Jo det är sant! Mer än så brukar vi inte vara utan barn, ha,ha. Iofs så ska hon ha Wilda i juni för då ska vi på bröllop i Tyresö. Längtar! Ska bli så kul att träffa Emma igen, ser henne alldeles för sällan tyvärr. Saknar henner ofta. Vi träffades för snart 15 år sen i Zurich om nån är intresserad..... Vi har varit med om många galna upptåg!

Vi var på bio ikväll jag och Anders. Vi såg "Män som hatar kvinnor". Mycket saknas om man jämför med boken, dom som inte har läst böckerna vet ju inget om Lisbeths förflutna, men iofs, vet dom inte så vet dom ju inte vad dom borde veta för att förstå henne...eller nåt. Men jag tycker filmen var ruggigt bra!!! Såg min storebrors förra hus, det var lite fränt.

Mamma hade i alla fall fullt upp. Wilda förstog att det var fredagkväll och då ser man Let´s Dance...det ville hon göra ikväll. Dom hade somnat till slut allihopa i alla fall.

Nä over and out! Jobbar 8-20 imorgon, vi skulle visst på Technicus............ Sov gott!