På sensommaren eller början på hösten så klagade Wilda ofta på att det knackade på hennes fönster, vi avfärdade detta med att det var vinden och träd, trots att hon inga träd har vid sitt fönster.

I oktober/november så vaknade hon på natten och var jätterädd, sa att det var nån, ett spöke på hennes rum. Vi förklarade att det inte fanns några spöken.

Sen gick det några veckor och hon vaknade igen och var ledsen och rädd, det var ett tjejspöke på hennes rum. Vi förklarade igen att det inte finns några spöken.

Natten till tisdag för drygt två veckor sedan så vaknade hon i vanlig ordning vid halv två på natten, grät och skakade och var jätterädd! Tjejspöket var på hennes rum igen. Nu blev man lite fundersam, för hon var riktigt rädd.

Hon beskrev tjejen hur hon såg ut och vad hon hade på sig.

PÅ morronen då hon vaknade så skrek hon på mig, hon låg i vår säng och jag var nere.

Började prata om tjejen som besöker henne och gav exakt samma beskrivning som hon hade gjort på natten.

Senare när vi skulle upp för att hämta kläder så ville hon inte kliva av sista trappsteget, när hon väl gjorde det så sprang hon in i vårt sovrum sneglandes på mot hennes rum.

På kvällen berättade hon för Anders var tjejen står.

Nu började man ju fundera ännu mer! Innan Wilda flyttade in i det rummet så sov hon hela nätterna i sin säng.

Men när hon flyttade in i det rummet så började hon komma in till oss, var och varannan natt. Det är inte många gånger vi vaknat utan Wildisen i sängen.

Det märkliga är att hon alltid vaknat samma tid, nån gång mellan 1 och 2 på nätterna och oftast halv 2. När vi lägger oss så brukar vi säga när vi släcker vid 1 att snart kommer Wilda.

När vi insåg detta så började jakten på någon som kan saker. Fick kontakt med en kvinna som var väldigt trevlig. Fick bla veta att vi måste bekräfta det hon säger, för hon talar nog sanning. Ett litet barn som Wilda kan inte ljuga ihop detta och sedan kunna säga samma sak. Vi var tvungen att ta henne på allvar.

Vi fick instruktioner om vad vi skulle göra och vi skulle göra deta tillsammans med Wilda för att hon dels skulle förstå och samtidigt få en bekräftelse på att vi trodde på henne.

Jag kan ju säga som så, det blev mycket bättre!!! Första natten sov hon hela natten! Vi har haft många Wilda-fria nätter nu i vår säng. Hon kan komma in vid 4 och vill att man stoppar om henne i sin säng och sätter på sagan som tystnat, helt fantastiskt. Det har inte varit aktuellt tidigare att gå tillbaka till hennes säng.

Så nån sanning har det nog funnits i det hon sagt.

Samtidigt vet man ju inte vad man ska tro =)

Det var en dag i slutet på förra veckan då dom kolla på bompa tror jag som hon säger, "tjej-spöket kommer inte mer, hon har gått in i ljuset"

Vi får väl se hur länge det håller i sig.