Skulle få åka hem i fredags men så blev det inte.

Huvudvärken satt fortfarande kvar, det är en sjukt, jävla jobbig huvudvärk. Hela kroppen blir banne mig påverkad.

Fått flera förklaringar men det blir ju ett läckage i instickshålet där bedövingen sattes, där läcker det vätska till nån annan stans i kroppen. I huvet blir det som en luftbubbla som inte ger besvär när man ligger ner men som ger ett hiskeligt obehagligt tryck i huvet. PÅverkar balansen, hörseln, synen och välmåendet överhuvudtaget. Säger bara det, ALDRIG MER!

Narkosläkaren tillkallades även på fredan och koffeindropp sattes in på en gång. Läkaren ville köra in 1 liter på 1 timme! Kan ju säga att hand och min arm gick inte med på det. Så nålen togs ut och en ny sattes i armvecket. Men det gick fortfarande inte att köra in på en timme. Men man lyckades få upp hastigheten så det skulle ta under tre timmar i alla fall.

Skulle få åka hem sen efter droppet, fick en burk koffeintabletter och uppmaning att dricka cola och kaffe under lördagen. Funkade inte det så skulle jag få komma tillbaka på söndag för med dropp.

Medans man får detta dropp så är det jättebra om man även kan dricka cola och kaffe för att riktigt få fart på koffeinnivån.

Kaffet var inte så gott så det var inte lätt att få i sig och cola gillar jag inte så bra, men man får ju offra sig.

På slutet av droppet så hade jag fått i mig nästan 1 liter vätska intravinöst med koffein, druckit 6 dl kaffe och 1 liter cola. Frid och fröjd då? Nä, det kan man inte säga.

Fick en överdos av koffein men reagerade inte som tänkt. Jag blev en duracellkanin utan batterier. All ork rann ur kroppen, svårt att fokusera blicken, pulsen var 60. blodtrycket 100/60, fick som sockerdricka i ryggen, fingrarna och fotsolurna. Inte bra, fick inte åka hem :(  Och koffeintabletterna tog dom ifrån mig, skulle inte få äta dom på lördagen.

Blev riktigt,riktigt lessen, var så inställd på fredagsmys hemma i soffan.

Pojkarna fick åka till farmor och Wilda åkte till mormor och Anders kom ner till mig.

Finns inga tvapparater på bb/förlossningen så vi fick gå ut i ett väntrum för att kolla på tv :D Lite udda!

Sov jättedåligt på natten, blir lite konstigt med en massa koffein i kroppen, man är trött men kan inte sova. Insomning ville jag inte ha för det hade jag fått kvällen innan och eftersom jag inte är van så reagerade jag lite tokigt, hallicar blev det.

1½ timme åt gången sov jag.

På lördag fick jag äntligen åka hem, så skönt att få komma hem, få vara med barnen. Wilda undvek mig dock, ville mest kolla såret, i övrigt brydde hon sig inte om mig. Pojkarna kramades litegrann men höll sig mest undan.

Låg nog mest hela dagen, klarar inte upprätt ställning ännu.

Igår söndag var jag mer uppe på benen, var tom  ute i det vackra vädret, gick ner till längdan och tillbaka. Men jag blir helt slut, får skitont i ryggen där bedövningen sattes.

Har ju jobbigt med en gnagande skuld i huvet hela tiden. Aldrig finns det så mycket att göra som när man inte ska,kan eller bör göra det. Men jag tycker det är skitjobbigt att vara "lat", att bara ligga och inte göra nåt, att be om saker osv. Mår skitdåligt av att ha det så.

Detta gör ju att jag pressar mig själv så igår var jag ordentligt slut men kunde inte sova, det blir så svårt att slappna av. Det är en väldigt skillnad mot att vara på sjukhuset, där hade jag inga problem att sova i tid och otid, ja utom då jag var full av koffein då.

Idag har jag ONT, har inga rosa piller kvar, ska tydligen klara mig på alvedon :( SKIT!

En sak  har jag nog kommit fram till, kommer ALDRIG att operera mig, inte frivilligt i alla fall.

Har ju pratat i flera år om att jag en dag vill fixa mina bröst som jag inte tycker om längre.

Jag tänker lära mig att acceptera dom för jag tänker inte frivilligt utsätta mig för smärta! Punkt slut.

Nä, dags att gå härifrån. Klarar inte att vara uppe för länge, kallsvettas, huvudvärk och det slår liksom lock för öronen. Så nu blir det ryggläge i soffan igen.