Jag är ju medlem i facebook, precis som en himla massa andra :D

För mig är Facebook en vuxenportal, men det är ju vad jag tycker.

Jag har valt att inte bli vän med vänners barn för jag vill liksom kunna skriva vad jag vill utan att en massa barn ska läsa det. Hoppas ni förstår vad jag menar.

Nu har jag en 9½ åring som tjatar VARJE dag om att få bli medlem i facebook, jobbigt!!

Tidigare har det ju varit en åldersgräns men det verkar inte vara så nu, står så vackert att man har åldersanpassat innehåll.

Har ett himla dilemma om detta. Jag känner mig tjurig som inte låter han få men samtidigt så är han ju mitt ansvar. Det är mitt ansvar att skydda honom från saker som inte passar honom.

Deras dator har jag satt en spärr på via min router, upptäckte nämligen att många olämpliga sidor passerat mina söners ögon. Jag menar, William är intresserad av Loch Ness odjuret och Bigfoot.

Har ni nån aning om vad mycke bilder som är olämliga för barn som dyker upp bara för att man skriver BIG???? Kolla historiken då era barn surfat så kanske ni får en chock, det fick i alla fall jag. Så numera kan Anders inte sitta vid deras dator och kolla på passater, för i ordet passat finns ordet ass och det är spärrat :D

Känner samma rädsla när det gäller Facebook. Alla dessa grupper som låter intressanta eller roliga, dom kan plötsligt få ett namnbyte och blir något oacceptabelt. Eller alla quis som sprids, en del är skojiga andra har ett innehåll och en mening som inte passar mina barn. Men dom är ju inte så stora att dom själva kan avgöra vad som är ok och inte.

Vidare så läser man artiklar om barn som blir terroriserade och mobbad på facebook :(

Hur sjutton ska jag våga släppa in mina barn i nåt sånt??

Sen vill jag ju inte vara vän med min son på fb :D Ja, jag vet, visst låter det taskigt? Men jag skriver ju saker i mina statusuppdateringar som inte mina barn har något att göra med. Sånt som hör till mitt liv som vuxen och som dom inte ska ha insyn i. Dom är ju bara barn.

Visste jag att jag hade tid att sitta tillsammans med dom när dom är inloggade så vore det något helt annat,  men nu vet jag att jag inte kan det, har inte tålamod heller.

Nä, hur jag än vänder och vrider mig så har jag arslet bak!!!

Jag får väl fortsätta vara en tjurig mamma i några år till, deras tid kommer väl. Men nog är det svårt!!! Minns ju själv hur det var när man alltid sa "alla andra får ju", huvva va man tyckte mamma var dum!

Som tur är så är jag och Anders helt överens i detta.

Ja, ja vi får väl se hur länge jag härdar ut.

Kommentera gärna, vill gärna veta hur andra tänker!

Imorse tog Anders Wilda och lämna henne tidigt, vi får nog fortsätta så. Men nog sjutton känns det trist och hemskt att hon ska vara på dagis heeela långa dan. Tur att vi har ett bra och trivsamt dagis åtminstone.

KL 8 imorse skulle William vara på OTA (ortopedtekniska) för att hämta sina nya skor. Snygga inneskor och vinterskor som såg tåliga ut, tror dock inte att dom kommer att fungera nå bättre än dom vi har.

Var klar på 10 minuter faktiskt, blev till att vänta på Anders som skulle köra William tillbaka på skolan. Själv skulle jag ju på gyn kl 9.

Tänkte lyxa med frukost i kafeterian eftersom jag hade massor av tid att slå ihjäl men där gick jag bet. Dom öppna ju inte förens kl 9.

Fick träffa en av läkarna som opererade, han tycker faktiskt att det är lite beklagligt att jag har haft sån otur hela tiden. Han berättade att resultatet från den mikrobiologiska bedömningen på livmodern, jag hade en del myomer!? Undra hur dom har kunnat missat det förut? Jag har ju ett ganska välkollat fortplantningssystem :D

Ja. ja skitsamma.

Han klämde och kände :( på magen och gjorde sen ett ultraljud. Naturligtvis så ska ju oturen förfölja mig.

Har fått en rätt stor hematom i buken, en komplikation från operationen. Det är den rackaren som gör så att jag inte känner mig bättre nån gång. Men tydligen ska den absorberas av sig själv. Fick lite värktabletter utskriva och så förlängde han sjukskrivningen, han tyckte inte alls att jag skulle tillbaka om knappt 2 veckor med det jobb jag hade.

Känns väl både och. Visst som det är nu så kan jag ju knappt göra nåt men jag har ju sååå förbannat tråkigt!!

Var och löste ut lite mediciner sen  på apoteket. Piller till mig och till William, vilken jäkla investering!!! 1170:-, helt otroligt!!

Tyckte då att jag behövde tröstshoppa, vettig reaktion va? Men nä,det blev ingen shopping. Kollade lite men jag kände att jag inte orkade, jag var så trött.

In på ica och hämta me and i kläderna, det var ju som tröstshopping :D

Gjorde klart planeringen av köket igår kväll så jag svängde in på Träbiten för att lämna den. Vill veta vad det kommer att kosta. Kommer säkert att bli dyrt!!!

Vi hade som förslag att ha ett skafferiskåp där man drar ut en stapel av korgar, man drar alltså ut alltihop på en gång. Det var inget bra förslag, dom har sålt 4 stycken på alla år varav två har blivit utbytt. Stefan tycker det är bättre med lådorna. Jag håller ju inte med, vi har ju så nu och för mig funkar det inte. Jag vill ha grejerna samlade på ett ställe.

Då föreslog han ett hörnskafferi som man går in i. Det ville vi ha när vi gjorde om köket -04 men av nån anledning så blev det in så. Så jag bestämde mig för det, tänk va ett sånt sväljer. Kan ju tom ta in saftmajan och ha den där istället för i garaget.

Ja, det ska bli intressant och se prisförslaget.

Ska kolla lite på matta till badrummet och se vad det kan kosta sen är allt kalkylerat. Kliar i fingrarna på mig. Men banken ska väl säga sitt oxå.

Nä, det får vara allt för nu.

Over and out!