Skulle få åka hem i fredags men så blev det inte.

Huvudvärken satt fortfarande kvar, det är en sjukt, jävla jobbig huvudvärk. Hela kroppen blir banne mig påverkad.

Fått flera förklaringar men det blir ju ett läckage i instickshålet där bedövingen sattes, där läcker det vätska till nån annan stans i kroppen. I huvet blir det som en luftbubbla som inte ger besvär när man ligger ner men som ger ett hiskeligt obehagligt tryck i huvet. PÅverkar balansen, hörseln, synen och välmåendet överhuvudtaget. Säger bara det, ALDRIG MER!

Narkosläkaren tillkallades även på fredan och koffeindropp sattes in på en gång. Läkaren ville köra in 1 liter på 1 timme! Kan ju säga att hand och min arm gick inte med på det. Så nålen togs ut och en ny sattes i armvecket. Men det gick fortfarande inte att köra in på en timme. Men man lyckades få upp hastigheten så det skulle ta under tre timmar i alla fall.

Skulle få åka hem sen efter droppet, fick en burk koffeintabletter och uppmaning att dricka cola och kaffe under lördagen. Funkade inte det så skulle jag få komma tillbaka på söndag för med dropp.

Medans man får detta dropp så är det jättebra om man även kan dricka cola och kaffe för att riktigt få fart på koffeinnivån.

Kaffet var inte så gott så det var inte lätt att få i sig och cola gillar jag inte så bra, men man får ju offra sig.

På slutet av droppet så hade jag fått i mig nästan 1 liter vätska intravinöst med koffein, druckit 6 dl kaffe och 1 liter cola. Frid och fröjd då? Nä, det kan man inte säga.

Fick en överdos av koffein men reagerade inte som tänkt. Jag blev en duracellkanin utan batterier. All ork rann ur kroppen, svårt att fokusera blicken, pulsen var 60. blodtrycket 100/60, fick som sockerdricka i ryggen, fingrarna och fotsolurna. Inte bra, fick inte åka hem :(  Och koffeintabletterna tog dom ifrån mig, skulle inte få äta dom på lördagen.

Blev riktigt,riktigt lessen, var så inställd på fredagsmys hemma i soffan.

Pojkarna fick åka till farmor och Wilda åkte till mormor och Anders kom ner till mig.

Finns inga tvapparater på bb/förlossningen så vi fick gå ut i ett väntrum för att kolla på tv :D Lite udda!

Sov jättedåligt på natten, blir lite konstigt med en massa koffein i kroppen, man är trött men kan inte sova. Insomning ville jag inte ha för det hade jag fått kvällen innan och eftersom jag inte är van så reagerade jag lite tokigt, hallicar blev det.

1½ timme åt gången sov jag.

På lördag fick jag äntligen åka hem, så skönt att få komma hem, få vara med barnen. Wilda undvek mig dock, ville mest kolla såret, i övrigt brydde hon sig inte om mig. Pojkarna kramades litegrann men höll sig mest undan.

Låg nog mest hela dagen, klarar inte upprätt ställning ännu.

Igår söndag var jag mer uppe på benen, var tom  ute i det vackra vädret, gick ner till längdan och tillbaka. Men jag blir helt slut, får skitont i ryggen där bedövningen sattes.

Har ju jobbigt med en gnagande skuld i huvet hela tiden. Aldrig finns det så mycket att göra som när man inte ska,kan eller bör göra det. Men jag tycker det är skitjobbigt att vara "lat", att bara ligga och inte göra nåt, att be om saker osv. Mår skitdåligt av att ha det så.

Detta gör ju att jag pressar mig själv så igår var jag ordentligt slut men kunde inte sova, det blir så svårt att slappna av. Det är en väldigt skillnad mot att vara på sjukhuset, där hade jag inga problem att sova i tid och otid, ja utom då jag var full av koffein då.

Idag har jag ONT, har inga rosa piller kvar, ska tydligen klara mig på alvedon :( SKIT!

En sak  har jag nog kommit fram till, kommer ALDRIG att operera mig, inte frivilligt i alla fall.

Har ju pratat i flera år om att jag en dag vill fixa mina bröst som jag inte tycker om längre.

Jag tänker lära mig att acceptera dom för jag tänker inte frivilligt utsätta mig för smärta! Punkt slut.

Nä, dags att gå härifrån. Klarar inte att vara uppe för länge, kallsvettas, huvudvärk och det slår liksom lock för öronen. Så nu blir det ryggläge i soffan igen.

Ja här ligger jag, lite piggare trots allt.

Drogs ner på operation i tisdags kl 12. Vet att jag redan sov när jag kom in i operationssalen, men när dr gjorde det obligatoriska nyptestet så vakna jag till liv. Fruktansvärd otäck känsla! Hade blåa skynken framför ansiktet, en person stog på min högra sida och gestikulerade och sköterskan vid mitt huvud sa åt läkarna att vara tyst. Själv fick jag lite panik eftersom jag inte fatta vad som hände och började naturligtvis att gråta.

Tog ett tag innan hon lyckades söva mig med masken. Tanken var att dom inte skulle behöva söva mig med narkos, men där gick dom bet.

Tror operationen tog 4 timmar, dr hade sagt till mig att det skulle ta 1½ så inte vet jag vad som hände.

Fick ligga nere på uppvaket till 00.15 ca och jag var hungrig som en varg, vid 21 var det faktiskt en sköterska som förbarmade sig över mig och gav mig nyponsoppa och smörgås. Fatta va gott det var efter en fasta på 28 timmar!

Väl uppe på bb blev det inge sova, låg och surra med min rumskamrat till 3 på natten, vi är så lika :D

Igår blev det till att pallra sig upp och duscha. Man måste upp och röra sig för magen har ju blivit fylld med luft under operationen och den måste ut. Helt otroligt skönt att duscha och att äta frukost.

Fick smärtstillanade spruta i samband med frukosten och sen mådde jag inte bra.

Kunde inte få i mig nån mat på hela dagen, kände ju att jag var hungrig men äta gick bara inte.

Har sovit relativt bra inatt och var uppe tidigt, mådde inte så bra imorse men trodde att frukosten skulle lösa problemet. Tyvärr hjälpte det inte.

Varje gång jag rest mig upp så har det blixtrat för ögonen och fått dimmig syn, mått jätteilla och fått en huvudvärk som jag inte trodde fanns. Det kändes som det brann hela vägen genom nacken upp i huvet och att hjärnan liksom skrumpnade ihop och liksom skulle försvinna.

Vid halv elva idag tog dom min huvudvärk på allvar och narkosläkaren kontaktades. Fick ju ryggmärgsbedövning inför operationen och i det instickshålet är det nu ett läckage, det läcker alltså ut benmärgsvätska där.  Så nu har jag tvingats dricka både cola och kaffe och haft koffeindropp i tre timmar. Koffein kan nämligen hjälpa, varför vet man inte.

Känner mig i alla fall mycke piggare nu. Och jag hoppas det fortsätter fungera. Narkosläkaren ska kolla av imorgon att jag inte fått ont igen. 

Jag har faktiskt lyckats äta idag, mmin rumskamrat gick på kiosken och köpte en kycklingsallad åt mig så jag kunde faktiskt äta litegrann.

Nä ska försöka gå upp och gå lite nu.

Har sovit sådär inatt, sjukhussängar är ju inte hästens direkt.

Är riktigt, riktigt hungrig!! Är ju en frukostmänniska men får vackert lov att vänta till imorgon innan sånt kan intas.

Så nu ligger jag här, hungrig, huvudvärk och ryggont, bättre kunde det bli.

Sköterskan har nyss varit in med två nya festisar som jag ska dricka upp. Ska in i duschen sen för ny skrubbning med den magiska svampen. Ska visst raka mig oxå.

Sen är dom så snälla och sätter ett dropp på mig så jag slipper svälta ihjäl. Operationen blir liksom inte förens efter lunch.

Min supertrevliga rumskamrat har redan åkt iväg, tiden hade gått betydligt fortare med henne kvar. För oj va vi skrattar :D

Hon var lite smart, packade med sig snusdosan. Hittade ett bra gömställe för den i sängen som hon tipsade om. Hon har rutin på detta med operationer. Själv hade jag inte tänkt på det och hade inte vågat heller.

Är det nån gång jag är feg, tyst och tafatt så är det när jag själv vistas på sjukhus. Helt otroligt, min kampglöd finns inte. Dom skulle kunna lura i mig vad som helst och jag köper det. Protesterar inte, ifrågasätter inte utan lyder som en väluppfostrad lite hund. Vill inte vara till besvär utan finns mest.

Ni som känner mig tror mig nog inte, men så här är det :D

Funderar om jag inte är lite knäpp i huvet ändå. Sen jag fick William så är jag nog rätt anti mot ryggmärgsbedövning. PÅ nåt underligt sätt så har jag gått med på att ta en sån innan op, den ska fungera mot värken efter operationen. Man typ startar den inte förens op är klart. Shit, tänk om dom sätter den fel!??

Ska visst ha en kateter oxå :( BLÄ!!  iofs så slipper man ju vingla upp för att gå på toa.

Nä, ska dricka lite festis så jag kan gå och duscha nån gång.

Hej hopp!

Ligger varmt nerbäddad i sjukhussängen med mammas dator i knät, lite mysigt men oxå lite oroligt.

Har duschat med specialsvampen och tatt på mig nattsärken, vackert. Imorgon blir det dusch igen och ny nattsärk, hårnät och snygg lårhöga strumpor i militärgrönt.

Kom hit 9.30 för inskrivning, provtagning och träffa doktorn. När vi väl kom hit på BB/förlossningen kändes det som om en hel evighet skulle spenderas i detta rum. Bad faktiskt om att få åka hem för att sen komma tillbaka hit ikväll. Det gick bra.

Fick med mig 4 st festisar á 2 dl med kolhydratdryck, smakade ajax :(

Det var fan inte lätt att få i sig dom, men nu har jag druckit allihop, tyvärr väntar två till imorgon.

Har huvudvärk, är nog både trött och lite orolig. Man vet ju aldrig, ingen operation är riskfri så är det ju.

Anders har en bra arbetsgivare. Tyckte att Anders kunde vara hemma både idag och imorgon för att vara med mig. Idag har han varit ledig men jag tyckte inte det var nödvändigt att vara här imorgon på dan, blir ju bara en evinnerlig väntan. Kändes bättre om han kunde komma hit till kvällen då jag kommit från uppvaket. Så jag tror att mamma ska passa barnen så han kan åka hit.

Han håller på att jäklas med golvvärmen hemma :( Nedrans att det alltid ska vara nånting som strular. Ena golvslingan i köket har lagt av, det är snorkallt! 10 grader är förödanden för mina fötter, tur att man inte är hemma.

Hade ju personalfest i fredags, jäklar va kul det var. Kanongod mat från Ica-trollet, gott att dricka och världens bästa arbetskamrater. Sjöngs en del singstar och jag har sagt det förr och säger det igen, Jag kan INTE sjunga men det är så KUUUUL att jag inte kan sluta. Skulle kunna stå och gapa hur länge som helst. Men vi pausade emellanåt och spelade lite Wii Fit, mest rockringar, skitkul. Längtar till nästa fest.

Lördag gjorde vi inte så mycket, jag var lite trött men absolut inte bakis. Men jag tror att jag hinkade en hel del vatten sen var och Jane på grillen och käkade kebab vid tvåsnåret. Sånt brukar hjälpa.

Söndag var det fullt hus. Wiktors kompis ringde och ville leka så han kom hit, sen kom även mina brorsbarn. Skulle vara barnvakt till dom en stund medans mamman hade dagisstädning. Himla behändigt ibland att ha hela huset fullt av ungar. Alla var upptagna med diverse saker så jag fick röja av nedervåningen utan avbrott.

Tänker starta en till blogg vill jag informera om :D Tänkte se om det går att "marknadsföra" sig på nåt vis, sälja lite kort typ. Nu är det inte sååå många som läser min blogg men förhoppningsvis kan det sprida sig ändå.

Har inte lagt upp några bilder än, hoppas jag kan vara pigg nog på onsdag och fixa det men ni kan ju hålla kolla på denna

Nä, dags att borsta gaddarn och försöka sova kanske.

På återseende får vi hoppas.....